En kyrka med låga trösklar och högt i tak

Jag skrev en replik på Larz Gustafssons insändare i Arbetarbladet.

Larz Gustafsson kallar Martin Luthers lära om barndop för ”villolära”. Resten av Gustafssons text är likaså fylld av rallarsvingar och anklagelser, alla frambringade utan något spår av evidens. Personligt tyckande är förstås bra, men lite mer är tyckande krävs när man tar till sådana kraftiga uttryck som Gustafsson gör.

Jag är förtroendevald i Svenska kyrkan i Västerås och Västerås stift. Min kyrka är varm och inkluderande och genomsyrad av tron på Gud och hans son Jesus Kristus. Jag känner inte igen Gustafssons anklagelser som att ”prästerna predikar villfarelse och lögn” och att ”alla obekväma opinionsyttringar tystas”. Men kanske är det så där Gustafsson bor och går i kyrkan, om han gör det. I så fall kan jag bara beklaga.

Men jag får väl anta att Gustafsson inte är medlem i Svenska kyrkan. Det är synd, för vi är en kyrka med låga trösklar och högt i tak. Han skulle säkert kunna hitta en plats i Svenska kyrkan utifrån vilken han kunde ta del av det heliga evangeliet tillsammans med alla oss andra. Då kunde Larz Gustafsson också vara med och påverka Svenska kyrkans framtid i den riktning har ser som den bästa. Om man står utanför kyrkans gemenskap är det svårare att påverka den.