Då var cheetah 3 avklarad (30 min jogg, 3 min gå, 10 min jogg). En dag ledigt från löpning var nog bra, jag kände mig pigg och den kyliga morgonluften var skön. Jag provade också en ny sträcka, det gör faktiskt att jag tänker lite mindre på själva springandet. Men imorgon är det dags för jaguaren! Man ska ju inte ta ut något i förskott men det är först nu jag faktiskt börjar riktigt tro att jag kommer klara att springa en timme i slutet av programmet.

Och jag sprang i nya skor, Merrell All Out Charge. Helt ärligt så var enda anledningen att jag köpte just dessa skor var att de var billiga. Det var första gången i skorna men de känns jättebra. När jag först tog på mig skorna kändes de lite trånga, speciellt runt tårna, men efter passet var det inga problem. Jag tror nog skorna kommer funka utmärkt för lite tuffare underlag.

Ja, inte så mycket men en dags vila från springandet blir det nu i alla fall. Jag sprang cheetah 2 i morse (30 min jogg, 3 min gå, 5 min jogg) och det gick bra men var lite trögt på slutet. Det förklaras säkert delvis av att jag sprang i går också. Så nu blir det ledigt i morgon och jag ska springa igen på fredag morgon. Men det var en väldigt vacker morgon. Jag började springa vid runt halv sex och solen gick precis upp, det var klar himmel och lite kyligt i luften.

Och nu ska jag snart hämta upp mina nya skor. Mina Reeboks funkar alldeles utmärkt men visst är det spännande med nya skor.

Nu har jag passerat halvvägs i 0-60-programmet och idag var det tur för cheetah 1 (25 min jogga, 3 min gå, 5 min jogga). Jag var ute vid halv sex i morse och det gick bra. Långsamt som vanligt men höll igång i alla fall. Nu när jobbet har börjat igen så blir det en ny utmaning att kunna passa in träningen i det nya schemat men det ska nog gå bra (andra klarar ju av det!).

Jag har förresten beställt nya skor som är gjorda för att springa mer i terräng. Förhoppningsvis kan jag använda dem på spåret i skogen och kanske när det blir vinter och lite snö.

Det låter säkert som en dumt uttalande, att stretchning faktiskt hjälper. Men för mig har nog aldrig stretchning haft någon påtaglig effekt liksom. Jag gjorde det mer för att man skulle stretcha. Det jag har märkt nu dock är att stretchning före och efter joggningen gör mig långt mindre stel efteråt. De gånger jag missat så har jag knappt kunnat gå. En annan fördel som jag märkt, även om den är mindre lätt att bevisa, är att jag stretchar flera gånger per dag för att förebygga problem med IT bandet (löparknä). Igår morse kände jag av det lite men imorse var det inga problem med puma 3 (25 min jogga). Och det underliga med det är ju att all den stretchningen känns mer i baken än där problemet liksom finns, på sidan av knät.

I måndags tvingades jag avbryta puma 2 (15 min jogga, 2 min gå, 15 min jogga) men i morse tämjde jag katten. Vi är ute i stugan över helgen och det var skönt, måste jag erkänna, att springa på grusvägarna här ute igen. Men det gick bra. Visst var det tufft att klara 15 minuter men jag tog det lugnt och klarade det utan större problem. Poängen är ju, som George Anderson säger, att man ska klara av att springa tiden ut, inte att man ska springa med någon viss hastighet. Hastighet kommer senare, efter 10-veckorsprogrammet är över. Så det försöker jag tänka på. Men visst känns det pinsamt långsamt ibland.

Det är ganska kyligt idag. Jag sitter vid stugan och bläddrar runt med iPad, fleecen är på och teet är varmt. På måndag börjar jobbet på allvar igen.

Men det som slår mig just nu är att jag funderar mest på mitt nästa löppass. Jag har nog nämnt det förut men det har aldrig hänt mig någonsin att jag funderar på ett positivt sätt på nästa träningspass. Men det är ju förstås jättebra.

Det är ledig dag idag men imorgon ska jag ge mig ut och förhoppningsvis brotta ner puma 2, den jag gick bet på i måndags.

 

Knät som bråkade i måndags verkar hålla. I går gjorde jag en enkel bobcat 1  och i morse en cougar 1 (5x: 5 min jogg + 3 min gå) och det har gått bra. Turen i går gjorde jag på spåret i skogen vid Råby IP men idag blev det bara asfalt upp till Råby, över till Bäckby och hem. Det gick väldigt långsamt men så ska det väl vara. Det kändes väldig bra dock. Skönt att vara ute och springa och skönt att det gick bra med lite ork kvar på slutet.

Igår var också första riktiga arbetsdagen efter semestern. Egentligen började jag första augusti men det har inte funnits mycket att göra. Tisdagen var en hel del mejl och telefonsamtal för att boka in personer och lokaler för några aktiviteter. I går var jag med Lars hela dagen och pratade igenom kommande månader. Det kommer hända en hel del spännande saker och jag ser fram emot att nu ta mig an jobbet på heltid.

Då är det officiellt, jag har fått min första löparskada. Det är ju inget jag ska säga med stolthet för det är ju naturligtvis dåligt. Men det är ändå lite som när en av mina första WordPress-bloggar blev hackad för länge sedan, att det är inte utan lite stolthet jag konstaterar det.

Hur som helst, jag var hos sjukgymnasten i morse. Han undersökte mig och konstaterade att det var löparknä. Men eftersom det var första gången det hände så ska jag bara ta det lugnt och sakta öka träningsmängden och med vissa övningar hoppas det inte återkommer

Imorgon är det löpardag igen men så mycket löpning blir det nog inte. Jag ska stretcha enligt sjukgymnastens förslag och gå i rask takt istället för att se hur benet håller.

Då var första löprundan inne i staden avklarad. Eller påbörjad i alla fall. Det blev cougar 2 (15 min jogg, 2 min gå, 15 min jogg) och det blev helt på asfalt. Det är nog inte idealt att löpa på asfalt men lika bra att bli van vid det för i de flesta lopp i alla fall så blir den en del asfalt. Plus att det är lätt att lägga upp en bana med t.ex. Plotaroute.

Det gick bra fram till mitt i halva andra 15-minuterspasset, då fick jag ont på utsidan av vänster knä. Jag slutade springa och gick sakta hemåt. Efter lite frusna ärtor, värkmedicin och benet högt så verkar Google säga att det är löparknä. Hur som helst, jag ska till sjukgymnast imorgon.

I morgon börjar arbetet igen, semestern är över. Då blir det till att springa inne i Västerås. Det blir en ny upplevelse på många sätt. Nya sträckor att klura ut och mer löpning på asfalt. Min avsikt är dock att fortsätta springa på morgnarna. Sen när det blir kallt blir det väl till att gå med i ett gym.

Det blev inget springande igår och det var nog bra det. Däremot blev det puma 1 i morse (3x: 8 min jogg + 3 min gå). Det kändes faktiskt riktigt bra, återigen som att jag kunde sprungit mer och längre. Jag kör vidare med det här 2+1 upplägget (springa två dagar, ledig en) så får vi se hur länge det passar sig.