Tiggare eller inte

De senaste dagarna har debatten om tiggare blossat upp igen sedan Civilminister Ardalan Shekarabi (S) uttalat sig i frågan och det verkar som att regeringen överväger ett förbud mot tiggeri i Sverige.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker i frågan men magkänslan är att det inte är rätt väg att gå. Många tycker nog, så även jag, att huvudansvaret för tiggarnas situation ligger på deras hemländer, men där är situationen väldigt dålig.

Jag ger inte pengar till tiggare utan väljer istället att hjälpa utsatta människor i samhället på andra sätt. Men jag fördömer verkligen inte de som ger pengar till tiggare. Och liksom många andra känner jag en viss olust och kanske skuld när jag går in i affären förbi en tiggare. Jag är i det ögonblicket väldigt glad och tacksam att jag just nu har ett jobb och ett hem.

Ett förbud mot tiggeri skulle antar jag göra det brottsligt, kriminellt att tigga. Då får den redan ansträngda polisen en uppgift till att sköta om. Och anser vi verkligen att det ska vara kriminellt för en människa att be andra om hjälp, be om pengar för de har det svårt?

Det sägs att vi har runt 4000 tiggare runt om i Sverige, den allra största delen antar jag är s.k. EU-migranter, alltså människor främst från Bulgarien och Rumänien. Om det istället var 4000 svenska medborgare som satt på gator, torg och utanför affärer och tiggde, hade vi då reagerat likadant? Säkert inte.