Uppehåll som kursledare på Medborgarskolan

Jag har varit ledare för fotokurser på Medborgarskolan i Västerås i tre eller fyra år nu. Det har varit väldigt lärorikt och roligt. Dessutom har det blivit en liten (med betoning på liten!) slant som mest gått åt till diverse fotoprylar.

Men nu känner jag att jag måste ta ett uppehåll.

Den främsta anledningen är att jobbet som polsek kommer krocka alldeles för mycket med att leda kurser, som för min del har varit mest kvällskurser. Redan nu har vi behövt stuva om ganska ordentligt i de kurser jag har kvar och det är inte schysst mot deltagare eller Medborgarskolan.

Men jag känner också att jag är ganska färdig med att leda grundkurser vilket är den typ som säkert 9 av 10 kurser är. Och tyvärr upplever jag inte att Medborgarskolan är speciellt lyhörd för nya idéer. Det känns som att jag har pitchat dem många idéer om nya kurser men väldigt få blir av. Så vi kör vidare i samma gamla hjulspår liksom. Och visst skulle jag kunna lägga mer tid på att själv utveckla kurserna men det är tid som inte är betald (kursledare får inget betalt för att förbereda och utveckla kurser).

Summa summarum så kommer jag inte ta på mig fler kurser efter sommaren. Kanske jag återkommer till fotokurserna någon gång i framtiden dock, man ska aldrig säga aldrig.

Bra gjort, Löfven

Credit where credit’s due, som de säger. Idag i Riksdagen debatterade Sverigedemokraternas Mattias Karlsson med Statsminister Stefan Löfven (video här).

Expressen må titulera det som “Löfvens hårda attack” men jag tycker vi behöver mer direkt klarspråk, precis som Löfven gjorde idag:

– Här har vi ett parti vars företrädare sprungit runt på Stockholms gator med järnrör och kallat unga kvinnor för horor. Här har vi ett parti med företrädare som ställer sig bredvid gamla Waffen SS-officerare. Här har vi ett parti som har företrädare som säger att media i Sverige är ett hot mot nationen och en företrädare står här och ska läxa upp mig om demokrati, säger Löfven.
– Det är fullständigt oacceptabelt. Ni har ett så dåligt record, en så dålig historia så du borde efter att den här duellen är över sätta dig ned och fundera på hur ni ska ta er vidare.

Den ökända dockningsstationen

Min jobbdator är en bärbar Dell Latitude. Inte dålig vad gäller specifikationer, liten och lätt att bära med sig. Och jag har en dockningsstation på skrivbordet så det är lätt att koppla upp den mot skärmar, tangentbord, mus o.s.v.

Just det där med skärmar har varit ett problem. På skrivbordet står två skärmar och de fungerar var för sig alldeles utmärkt med dockningsstationen och datorn. Men koppla in båda till dockningsstationen så fungerar bara en. Något var fel.

En tekniker kom och tittade på det i fredags. Han sa ganska snabbt att det är fel på dockningsstationen. Delar av kontakten mellan dockningsstationen och datorn har tryckts ner (se bilden) så det blir till att köpa en ny.

Han tillade att det här är ett känt och vanligt problem. Tråkigt med sådana enkla problem, speciellt eftersom det nog finns några hundra likadana dockningsstationer i kommunen.

Första studiebesöket

I veckan var jag med på mitt första studiebesöket som politisk sekreterare. Hela majoriteten var representerad när vi besökte Jobbpunkt Mimer på Skallberget. De arbetar med jobbsökande och coachar och hjälper dem att putsa på cv, öka självförtroendet och mycket annat. Verkningsgraden är väldigt hög och det verkar vara ett mycket lyckat initiativ.

Det var kul och väldigt givande att komma ut och se hur en verksamhet fungerar så jag hoppas det blir mer av det.

 

Kommentarsfält på webben är ingen mänsklig rättighet

Idag kom nyheten att Mittmedia, där bl.a. VLT ingår, har stängt av kommentarsfälten på sina webbplatser. Chefredaktören för VLT, Daniel Nordström, skrev i sin blogg:

Tyvärr ser jag samma negativa mönster.
Artikelkommentarerna har spelat ut sin roll, för de har fastnat i en negativ spiral där debatten spårar ur.
Främst är det artiklar som rör invandrare som kommenteras.
Det finns i sig inget som är fel i att kommentera den förda invandringspolitiken och det är absolut inget fel att vara kritisk mot den. Problemet är att det ständigt förs fram en mängd spekulationer, fördomar och allmänt nonsens. Många av kommentarerna är dessutom helt omöjliga att ens publicera.
Våra sajter ska inte vara en allmän slasktratt.

Givetvis kom en uppsjö av negativitet som ett brev på posten och bättre bevis för varför de stänger kommentarerna kunde de nog inte fått. Många kommentarer på Daniels inlägg pekar på att det strider mot yttrandefrihet och tryckfrihetsförordning, är anti-demokratiskt o.s.v. Helt absurda argument tycker jag.

Att kunna kommentera på en tidnings artiklar på webben är ingen mänsklig rättighet.

Alla har samma möjlighet som tidigare att starta ett eget forum, en egen blogg och göra sin röst hörd där eller på sociala medier. Det har inte ändrats.

Alla har samma möjlighet att skicka in insändare till tidning och göra sin röst hörd. Det har inte ändrats.

Yttrandefrihet innebär för mig att alla har rätt att göra sin röst hörd. Det innebär inte att alla har rätt att publiceras och synas överallt oavsett åsikt. Det ger inte någon automatisk rätt att kunna kommentera överallt man vill. Tidningen äger sin plattform – webbplatsen – och de bestämmer över den som de vill.

Så tidningen har tagit ett beslut som ligger helt inom deras makt och rättigheter. De tycker att det tar för mycket resurser att städa upp bland kommentarerna och det förstår jag helt. De vill istället sätta de resurserna på andra saker, saker som skapar mer värde för läsarna. Det förstår jag också.

Jag tog beslutet när jag startade den här bloggen att inte slå på kommentarer. Det var mycket också ett beslut baserat på resurser. Jag har inget emot en bra debatt men jag har inte tid (eller intresse) att moderera kommentarer. Jag vill inte se min blogg nerlusad med spam och annat skräp, ovårdat språk o.s.v.

Sen tror jag i och för sig inte heller att min anspråkslösa blogg kommer skapa nog med intresse och trafik för att få en uppsjö kommentarer.

Första rundan med kommunens IT-support

Idag gick jag en runda med kommunens IT-support och det är för tidigt att säga något om resultatet.

Men så här gick det.

Som jobbdator har jag fått en bärbar Dell. Jag hade föredragit en Mac men den är inte dålig (Core i5, 8GB RAM, 256GB SSD) förutom att det är Windows 7 (och Office 2010!).

Om man vill ha program installerade så måste man i princip gå genom IT-supporten. Vissa saker kan man installera själv har jag upptäckt men det mest går inte att alls. Det som man har att välja mellan finns i ett program på datorn, Software Center, ett sorts app store.

Jag behöver Adobes programvaror för mitt jobb (Photoshop o.s.v.) så i måndags ringde jag supporten och bad om denna programvara. Photoshop och något program till kunde jag få installerat (tillgängligt i Software Center) men inte Audacity, Premiere och andra. För dem behövde jag en referenskod (inköpskod). Photoshop skulle finnas i Software Center efter 1-2 timmar.

Så jag skaffade denna kod och kollade Software Center idag. Inget Photoshop, nada, zip. Vid 9:30 ringde jag supporten igen och bad om samma program. Igen så skulle Photoshop finnas i Software Center efter runt en timme.

Efter det fotograferade jag romernas internationella nationaldagsfirande och ville förstås redigera bilderna. Tyvärr hade jag ju inget program som klarade det.

Så jag ringde supporten igen runt 11:30 och samma svar igen: Photoshop ska finnas i Software Center om en stund (20 minuter sa de den här gången).

Men tyvärr har inte Photoshop dykt up än Kanske det är för att jag sitter inte på kommunens nätverk nu men jag tror inte det är anledningen.

Så jag antar att jag ringer supporten igen på måndag.

Trevlig helg!

 

Kommunfullmäktige med interpellationsdebatt

Igår var det kommunfullmäktige med interpellationsdebatt före det. Dagen i stadshuset började vid 14 och avslutades först vid 23. Så ännu en lång dag för jag började strax före 7 på andra jobbet på Care of Haus.

Kommunfullmäktige började med interpellationsdebatt i nästan två timmar. Sen drog ”riktiga” fullmäktige igång vid 16. Mest spännande blev det när Västerås kommuns årsredovisning för 2015 skulle debatteras och beslutas om. Resultatet slutade på 52 miljoner back jämfört med runt 70 miljoner plus som budgeten pekade på. Sen hade kommunen reavinster på runt 500 miljoner. Majoriteten röstade för att klubba igenom årsredovisningen.

”Stolt men inte nöjd”, sa Lars Kallsäby när han debatterade resultatet. Och så är det ju. Inte bra att staden går back på driften, men mycket bra skedde också i kommunen under 2015. Så mycket pekar åt rätt håll men det finns en hel del att arbeta med förstås under kommande budgetarbete (som blir mitt första budgetarbete kan jag tillägga).

Mer om budgetarbetet kommer säkert framöver.

Spännande dag i stadshuset

Idag var det ännu en dag full av möten i stadshuset. Först en överläggning inför kommunstyrelsens möte, sedan första mötet för bolagsstyrelsen i koncernbolaget Västerås Stadshus AB och sist (men förstås inte minst) kommunstyrelsens möte.

Överläggningen bestod mest i att tjänstemän gav ett antal uppdateringar om aktuella ärenden till kommunstyrelsen. Där var det mycket att hålla reda på med statistik hit och dit. Men väldigt intressant och faktiskt kul att vara med och veta mer om vad som händer.

Mötet för bolagsstyrelsen bjöd på lite mer action om vi säger så. Dels var det första mötet för styrelsen i koncernbolaget och dels är detta nytt för Västerås. Jag kan inte påstå att jag kan alla detaljer som lett fram till detta men det ska bli spännande att följa hur det kommer gå. Dock tror jag att det principiellt är rätt väg att gå för Västerås.

Sen var det kommunstyrelsemöte. Kommunstyrelsen kallas ibland för kommunens ”regering” och kommunfullmäktige för ”riksdagen”. I kommunstyrelsen har alla partier som sitter i kommunfullmäktige representation men, liksom i fullmäktige, det är majoriteten som styr (Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna). En stor del av kommunstyrelsens uppgift är att förbereda ärenden som senare ska upp i fullmäktige och prioritera ordning. Som möte sett var dagens kommunstyrelsemöte långt men också faktiskt riktigt spännande med flera bra och viktiga beslut och debatter.

I övrigt var en stor sak idag att jag fick igång programmet Meetings som ger oss tillgång till alla dokument för möten och sammanträden som t.ex. kommunfullmäktige. Det är alltså en app på iPad där nya dokument dyker upp, man laddar ner dem och kan därefter läsa på (hemläxa alltså!).

Jag avslutade dagen med fotokurs, den sista i den här vevan, men det kommer flera snart.

Sen bör jag väl nämna att idag kom nyheten om mitt tillträde som politisk sekreterare ut formellt.

Imorgon är det dags för kommunfullmäktige.

Första riktiga dagen som politisk sekreterare

Idag var min första riktiga dag som politisk sekreterare och den var full av möten. Ganska typiskt för en dag i mitt liv framöver har jag förstått.

Det började med förmöte till kommunalrådsberedningen och slutade med majoritetssamarbetets fullmäktigegruppen. Däremellan hann vi med ett möte med alla polsekar i det styrande samarbetet, ett möte med det vi kallar den lilla fullmäktigegruppen i Centerpartiet och en hel del annat. Alltså blev det också en lång dag (inte helt ovanligt gissar jag) med start före 8 och avslut vid runt 20.

Som jag säkert skrivit tidigare blev det många nya ansikten och namn, många förkortningar, mycket historia och många samband att förstå, och många nya spännande saker att lära sig. Visst känns det lite övermäktigt och frustrerande så här i början för det är lätt att känna sig ineffektiv. Men jag känner än mer övertygelse i det jag sagt tidigare att detta kommer bli en stor utmaning men också väldigt kul.

Imorgon är jag tillbaka på andra jobbet igen och sen tillbaka i stadshuset på onsdag.

Trumps fantasier

Jag hoppas innerligt att Donald Trump inte blir USA:s nästa president. Det vore väldigt dåligt (katastrof!) för USA så väl som för övriga världen.

Han har sagt många saker som är helt förkastliga men det här är nog ändå den ledande kandidaten till hans topp 10-lista.

I en intervju med Washington Post säger han att han kommer att betala av USA:s statsskuld inom 8 år. Det är alltså $19 biljoner (1012) dollar som ska betalas av inom 8 år på en total statsbudget på $4 biljoner. Alltså måste ungefär budgeten skäras med hälften för att det ska lyckas.

He insisted that he would be able to get rid of the nation’s more than $19 trillion national debt “over a period of eight years.”

Most economists would consider this impossible because it could require taking more than $2 trillion a year out of the annual $4 trillion budget to pay off holders of the debt.